onsdag 10 oktober 2007

Om bara


Han kom ihåg pappas händer, starka händer, mäktiga händer, färdiga att göra illa, färdiga att slå.
Han kom ihåg för mycket och ändå...
Han visste ingenting. Inte det viktigaste.
Inte svaret till frågan ”varför”.
Han visste inte ens om det fanns ett svar, om det bara fanns saker som skedde, om det skulle bara vara så, om det fanns inga andra möjligheter.

Mamma.

Henne ville han inte komma ihåg, för han var rädd för att mamma skulle ha kunnat vara en möjlighet.
Mammor kan vara det, om de älskar sina barn och vill skydda dem.

8 kommentarer:

hpy sa...

Vissa pappor ar forfarliga. De gor grunden for sina barns liv sa bracklig, att barnen ofta blir likadana. Svaga. Och darfor forfarliga.
Mammor kan inte alltid hjalpa.

SusuPetal sa...

Men mammor borde hjälpa, HPY, de borde ta barnet och gå iväg.

hpy sa...

De borde gora det, men ibland ar de lika sma och svaga som barnen. Tyvarr.
Eller for att saga som Sususuorasana, Vissa mammor ar idioter.

SusuPetal sa...

SusuSuoraSana har ibland rätt, HPY -men inte alltid:))

hpy sa...

SusuSuoraSana kan inte alltid ha ratt, for hon vet inte allting.

SusuPetal sa...

Och lyckligtvis så!

hogrelius sa...

JAg tillhör den gruppen av människor vilken inte har haft varken pappa eller mamma att kunna ty sig till!De var så skadade av sin egen uppväxt att de inte kunde ge sina barn ömhet och känslor vilka behövs för att man ska växa upp till en "hel" individ! Det har tagit mig över 50 år att börja kunna fungera som jag önskar.Att kunna älska sig sig är ett måste för att kunna ge andra äkta känslor tillbaka!

SusuPetal sa...

Du har rätt, Bosse. Det är omöjligt att älska andra människor och ta hand om dom, om man inte gör det med sig själv.