Jag såg solen idag.
-Hej, har du längtat efter mig?
Jag ville inte svara, jag var alltför arg. Hon såg allvarligt på mig och suckade.
-Du är arg?
-Vad tror du! Du har varit borta så länge och nu så kommer du ett tu tre och frågar dumma frågor! Var har du varit?
-Jag har rest litet här och där.
-Inte här!
-Nej, du har rätt. Inte här.
-Varför har du inte varit hos oss! Hos mig!
-Vet inte. Det är svårt att förklara.
-Sä gör det inte. Gå iväg. Stick. Jag vill inte se dig! Jag år förbannad!
Jag hann inte ta tillbaks mina ord. Hon försvann innan jag hade tid såga, att jag menade det inte, jag ville inte att hon skulle gå igen.
Hon gav sig iväg och där var jag åter. I det gråa mörkret, alldeles ensam.
9 kommentarer:
Hun kommer nok tilbake. Har hört rykter at hun kan vaere litt utenksom til tider men blir ikke selv sint mot andre.
Vi får pröve å ta det med ro selv det gjör vondt når hun ikke viser seg...
Ja, jag måste stanna lugn, Almamaria, och glömma min ilska...
Tiitade just ut genom fönstret. Hon är inte här eller! Och ändà har jag inget sagt!
Susu, jag kan inte se henne här heller just nu... men jag tycker inte att det är ditt fel. Har du försökt att dansa för att få henne tillbaka? ;)
Så bra att du inte skyller på mig, Peter! Ja, hon är envis. Och mycket borta!
Dansa, Lasse? Nej, det har jag inte tänkt göra...borde jag?
Dansa en regndans sa kanske solen kommer och tittar på. nte for att hon har varit sa mycket har heller, men just nu ser jag en liten skymt av henne. Men hon har bråttom nagonstans, det ser jag nog.
Hon har alltid bråttom, HPY, i alla fall nuförtiden. Jag orkar nog inte dansa, tyvärr. Sömnig.
Skicka mig solen nasta gang du ser den!
Hahhah, nej, HPY! Solen stannar här, hos mig!!!!
Skicka en kommentar