Jag längtar efter sommaren.
Jag vill ha sol, värme, glädje.
Jag vill ha de långa dagarna,
korta nätterna med den vita himlen.
Jag vill gå på stranden, känna vattnet runt mina knän,
gunga i vindens famn,
lyssna på solen fnittra.
Jag är sommarens barn,
rädd för det mörka.
Se mig: jag flyger till solen,
låter strålarna bränna mig,
jag försvinner,
låt mig smälta i hettan.
8 kommentarer:
Dessa ord kunde jag också säga.
Hösten är kul - ifall den är lång och varm.
I andra fall livet kommer tillbaka i slutet av nästa april.
Om man bara kunde sova över vintern, Äijä! Det skulle jag vilja göra! Och sen, när april kommer, skulle man vakna pigg och mager:)
Jag är sommarens barn,
rädd för det mörka.
Visst är det så att jag skulle vilja gå i björnide när det är som värst i november.Det finns alltid en utväg och det är att åka söderöver.Vad sägs om Sicilien?
Sicilien låter bra, men det är nog litet jobbigt med arbetet och så, Bosse...!
Glömde att du inte nått "mogen" ålder än!!!Tjaa , det blir till att ta tjänstledigt istället!
Mogen är jag nog, men inte pensionär, tyvärr. Tjänstledigt...nej, har inte råd med det.
Officiellt är inte sommaren slut ännu! Tre veckor kvar!!
Vad, Peter? Det kan jag inte tro!
Skicka en kommentar