Flickan sitter på golvet och tittar på pappa. Han dricker och skrattar, och flickan känner sig obekväm. Pappa är nu glad, men man kan aldrig veta, hur länge glädjen dröjer. Därför måste man titta noga på, titta på pappa, lyssna och vara färdig att springa bort när de ilska orden kommer.
Mamma sitter stilla och flickan ser hennes läppar, tunna och bleka. Ju mera pappa dricker desto blekare blir läpparna. Flickan skulle vilja hosta. Halsen känns torr och det är svårt att svälja.
Pappa skrattar och öppnar en ny flaska.
Kära Gud, ber flickan, låt mamma vara tyst. Hon får inte säga någonting. Annars blir pappa arg. Snälla Gud, gör så att mamma säger ingenting. Om du gör det, lovar jag att vara snäll, så snäll.
Hon var den snällaste flickan i världen.
5 kommentarer:
Hemskt.
Pappan har inte alltid spelat den bästa rollen! Hoppas att det förbättrats!
Ja, det kan det vara, HPY, rätt hemskt.
Hoppas det, Peter, man vet aldrig när det gäller om berättelser vad som kommer att hända.
En mycket träffande beskrivning av en familj där fadern är alkoholist eller på väg att bli detta. Jag är alkoholist men en nykter sådan men hemma hos oss så var barnen rädda för mamman som kunde bli hur som helst när vi drack.Tom jag vaktade min tunga noga så att det inte skulle bli bråk. Mycket jobbigt och för barn är detta ett helvete som de aldrig glömmer.När jag slutade att dricka så sprack vårt äktenskap! Jag gottgör mina barn varje dag genom att vara nykter och det är uppskattat! Du skriver så bra så jag önskar att du skrev mer på Svenska språket!
Tack Bosse. Ja, det måste vara ett helvete för barn.
Att skriva på svenska kommer inte så lätt, det känns jobbigt om jag jämför med att skriva på finska eller på engelska.
Jag har så många blog, att tiden räcker inte ibland...
Skicka en kommentar