SusuPetal på svenska

Måste minnas

2012-01-02T14:36:00.001+02:00

Så många veckor.

Många dagar.

Att vakna utan ångest.

Att sova utan mardrömmar.

Att andas fritt.

Måste komma ihåg dagarna som var,

nu när jag igen sjunker in i det mörka.

Snart är julen slut!

2011-12-26T14:10:00.000+02:00

Det är dags

2011-12-01T11:35:00.000+02:00

för Julkalender, så som finlandssvenska säger.

Se HIT!

Höstvisa

2011-11-04T18:53:00.000+02:00

Skynda dig.

Skynda att älska.

Sommaren är borta

2011-09-28T17:22:00.000+03:00

Midsommaren

2011-07-04T18:53:00.000+03:00

i Finland

och i Sverige

Grannar liknar varandra.

Skål och trevlig sommar!

Jag ser änglar

2011-06-11T19:36:00.000+03:00

En underbar grupp, The Czars, och deras cover av ABBAs Angel Eyes.

Toppen i Finland

2011-05-17T13:06:00.001+03:00

FORK.

Jag har sett gruppen tre gånger. De är underbara.

FORK från Finland.

Idag firas Mors Dag i Finland

2011-05-08T20:18:00.000+03:00

Finlands Carola (1941-1997)

Ljus i fönstren

2011-04-10T11:00:00.000+03:00

Att se ljus, känns bra. Att ha vår, känns bättre. Att känna sig levande. Det är det bästa.

Berätta mig

2011-03-10T09:30:00.001+02:00

Berätta mig, hurdant det är,

att inte känna glädje,

att inte ha drömmar,

att inte känna sig trygg.

Berätta mig, hur det känns att alltid vara trött.

Berätta mig, hurdana är morgnarna utan hopp, utan lust att leva.

Berätta mig.

***

Runotorstai 198

Dansen

2011-03-03T17:06:00.001+02:00

När jag var liten, ännu mindre än vad jag är nu,

snurrade jag runt, runt, runt.

Gräset blev blått, de gröna molnen valsade.

Hela planeten i mig.

När jag var liten, var det lätt att flyga hem till stjärnorna.

Tro mig, jag blir mindre dag för dag. Det hjälper inte.

Stjärnorna flyr från mig.

***

Runotorstai 197.

Att sova

2011-02-10T18:35:00.000+02:00

Lyssna, min lilla flicka. Sov, lillan. Än, än så är det vinter.

Än så är det långt till vår

2011-01-16T09:32:00.000+02:00

Mamma hade en ljuvlig röst, men hon sjöng aldrig.
Hon var för blyg. Lilla mamma.
Du skulle ha kunnat vara så mycket mer.

Santa Lucia fick jag aldrig vara

2010-12-13T09:35:00.000+02:00

Sant, sant, sant!

2010-12-02T16:56:00.000+02:00

Lyckliga gatan

2010-09-21T18:13:00.000+03:00

Kanske det aldrig fanns nån lycklig gata.

Kungens lilla piga

2010-08-04T09:08:00.000+03:00

Ja, mamma.

Ja, pappa.

Nej jag. Nej jag.

Det onda

2010-07-24T13:41:00.000+03:00

Klockan är snart två.

Jag skulle vilja komma ihåg det goda, men det onda är så mycket starkare.

Jag skulle vilja kunna gråta, men det onda gör mig förlamad.

Jag skulle vilja glömma, men minnen är för starka.

Jag minns.

Sånt är livet

2010-07-07T12:21:00.000+03:00

Jag har lärt så mycket under de senaste två år.

Jag har lärt, att allting kan hända.

Jag har lärt, att allt händer.

Sånt är livet.

Gabrielle

2010-06-29T17:25:00.000+03:00

Mummu spelade Gabrielle med munharmonikan. Jag älskade att sitta på stolen i det lilla köket, äta rulltårta och lyssna på tonerna.

Jag älskade Mummu.

Manolito

2010-06-18T18:00:00.000+03:00

Jag förstår inte hur man kan komma ihåg allt möjligt.

Och samtidigt glömma att köpa cigarretter.

Idag

2010-06-05T20:57:00.000+03:00

I Natt

2010-05-29T18:20:00.002+03:00

Pegasos

2010-04-15T20:25:00.002+03:00

Grått skall det inte vara.

Himlen skall bli blå.

Gräset grönt.

Gyllene solen.

Röda, gula, gröna blommor.

Pegasos flyger, han kommer med dikten, han kommer med våren.

Solig Vår!

2010-04-02T11:51:00.002+03:00

Bort

2010-03-07T13:31:00.002+02:00

Varje kväll när jag lägger mig,

drömmer jag om resan bort.

Resan runt jorden, en resa som aldrig tar slut.

Jag vill inte fly från mig själv, det vill jag inte.

Jag tar mig med.

Jag vill fly från de andra.

Februari

2010-02-07T11:33:00.002+02:00

Ge mig färg.

Jag är trött på det vita.

Jag hatar det gråa.

Himlen, jorden, träd och hus.

Bara vitt och grått.

Den svarta inuti mig kräver färg.

Knut

2010-01-13T18:26:00.000+02:00

Knut kom och kastade julen ut. Först slängde han J genom fönstret, öppnade dörren och sparkade U och L ut. Dammade så att E sprang iväg, och det tog inte en lång tid innan N rymde snabbt, snabbt. Knut var inte nöjd. Han fortsatte att städa, öppnade alla fönstren, dörrar, rev ner väggarna, taket ramlade.

Alla bokstäverna försvann. Det fanns inga ord. Inga berättelser, inga dikter att läsa.

Sagorna flyttade till målningar.

Försvunnen

2010-01-09T12:31:00.000+02:00

Allt försvinner i snön.

Det finns inget ljud, inga hus, väg, människor.

Bara den vita snön.

Jag förlorar mig i det vita.

Jag trodde försvinnandet var svart. Det är det inte.

Det är vitt.

Att glömma

2009-12-25T23:50:00.002+02:00

Kommer du ihåg när vi var små och det var jul? Hur vi väntade på att kvällen skulle komma, att jultomten skulle ringa på dörren, minns du det? Vi hade ont i magen, det var för spännande att bara vänta och vänta och vänta, ingenting att göra. Det var tråkigt att bygga höga hus, legobitarna var för lösa, husen ramlade ner och du grät, kommer du ihåg det? Alla mina teckningar blev fula. Jag kastade bilderna bort, ville inte se dem.

Vi mådde illa, kunde inte äta. Vi satt vid bordet, vuxna åt, tiden dröjde, mera vinflaskor öppnades. Mera mat hämtades frän köket. Prat, skratt, skål och god jul. Minns du det?

Jultomten ringde aldrig på dörren. Han lämnade presenterna i tamburen när vi satt och åt. Jag hittade julklapparna när jag gick på toaletten för att kasta upp det inget jag hade ätit. Vi öppnade paketen, det var fascinerande, allt det gröna, rött, guld omkring oss. Papper, band, kort.

Kvällen slutade. Vuxna ville sitta i lugn och ro. Gå nu och lägg er, de sa. Nu är det dags för oss att ta det lugnt. Gå bort, vi ska ha ännu litet mera vin. Gå och sov. Ni hinner leka med nya leksaker imorgon. Vi vill vara ifred, njuta av tystnaden, av varandra.

Sov gott.

Minns du det?

Jag vill också glömma det.

Julfred!

2009-12-20T13:32:00.003+02:00

Sköt om dig och de dina. Julfred!

Rött och grönt

2009-12-08T22:49:00.002+02:00

Julens färg

2009-12-04T19:27:00.002+02:00

När december kom, ville alla välja färg för julen. Det ska vara en röd jul, sa Lillan. Så dumt, sa storebror, rött är flickornas färg. Julen ska vara blå.

Jag drömmer on en vit jul, viskade mamma.

Grönt, julgranen är ju grön, visste pappa.

Regnbågen hörde allt, och den blev glad. Julen är sån.

Man är sorglös och har all färg i världen.

Flykten

2009-11-17T09:49:00.002+02:00

När Tant November har vädrat för två veckor, säger mamma, att hon skall sticka iväg. Kan jag följa med, flickan frågar. Javisst, svarar mamma, men vi måste försvinna i smyg, annars stänger tanten alla fönstren och låser dörren, öppnar dem bara på natten, när vi sover.

Pappa och lillebror vill inte komma med. Vi måste titta på slalom och ishockey, säger de, det är absolut alldeles omöjligt att springa i väg nu.

Vi ska inte springa, säger mamma och tar mig i handen. Vi flyger till solen.

Och det gör vi.

Tant November

2009-11-05T19:27:00.002+02:00

Tant November kommer, hon gör det varje år. Ett besök hos oss för en månad. Vädra, vädra, säger hon, det skall vädras, och hon öppnar dörrarna och fönstren så att den iskalla nordvinden blåser in. Damma, damma, säger hon, det skall dammas, och ut kastar hon mattorna, slår ihjäl dem och luften blir grå och smutsig.

När allt är rent och kallt och fuktigt, tar Tant November sin väska full av snö, sprider vitt överallt. Trivas, trivas, säger hon, nu trivs vi, men hon menar bara henne själv.

Familjen Oktober träffar regnbågen

2009-10-14T18:42:00.002+03:00

Familjen Oktober

2009-10-04T15:25:00.002+03:00

Familjen Oktober har Oktober fest.

De klär på sig sina finaste och stiligaste kläder:

mörkgrått, ljusgrått, kolgrått, grått som aska.

De tar en promenad.

Ingen ser dem i det gråa, regniga vädret.

Så ska det vara, säger pappa, man måste vara beskedlig och omärklig.

Vi är en modest familj.

Herr September

2009-09-01T14:32:00.002+03:00

Herr September, är Ni redan här? Jag väntade inte på Er, må jag säga, att jag känner mig rädd. Ni har ljusblåa ögon, kalla lik nordvinden, som började brusa igår. Trots att Ni är klädd i färggranna kläder, levande grönt, rött som blod och gyllene av solen, ser jag att inuti Ni är inte varm och vänlig.

Herr September, var god till mig. Låt mig ännu värma mig i minnen av sommaren.

Herr A.U.Gusti

2009-08-03T19:28:00.002+03:00

Herr A.U. Gusti

långt borta från hem

längtar till sin fru.

Han kommer ihåg Augustas leende,

Augustas varma händer,

mjuka kyssar i kvällens mörknad.

Hemsjuk. Hem till Augusta.

Fru Juli

2009-07-04T14:47:00.001+03:00

Fru Juli,

hon är varm, vacker,

stark, mogen.

En stor famn

full av grönt, blått, rött och hetta.

Juni

2009-06-08T16:28:00.001+03:00

Plötsligt så är det sommar. Vi sitter i gräset, känner solen och njuter av den stilla stunden. Allt som är kallt, mörkt och dött, existerar inte i våra tankar.

Vi hoppas denna tid varar för evigt. Om inte annat, tills nästa morgon.

Rosen

2009-05-03T21:49:00.002+03:00

Varje vår

2009-04-25T17:46:00.001+03:00

Trodde du att jag hade glömt dig,

frågade solen.

Litade du inte på mig,

trodde du att jag hade lämnat dig?

Lillan, var inte så bekymrad. Jag kommer varje vår.

Du behöver inte vara ledsen.

Såja, ett litet leende. Nu är jag här.

Välkommen

2009-04-13T19:13:00.000+03:00

hit också!

Våren

2009-04-12T17:27:00.002+03:00

Glad Påsk!

2009-04-09T19:38:00.001+03:00

Så skönt!

2009-03-28T17:35:00.001+02:00

Lögn

2009-03-11T13:50:00.002+02:00

Jag skulle vilja vara barn igen, ett litet, litet barn. Jag vill inte ha bekymmer, jag vill att mamma och pappa ordnar allt. Jag behöver inte vara rädd. Sov nu, Lillan, imorgon känns det bättre.

Men sömnen kommer inte. Jag ligger i sängen, blir stor och förstår, att jag är vuxen. Jag har inga ryggar bakom vilka gömma mig, nej, jag måste själv vara den som säger, att det finns ingenting att vara rädd för, sov nu, imorgon känns det bättre.

Det är förfärligt att ljuga.

Imorgon

2009-02-16T13:45:00.000+02:00

Vet du vad, mamma? En dag skall jag gå igen. Jag tror, att det kan hända snart. Kanske redan nästa vecka. Kanske en morgon, när jag vaknar, mina ben är starka och jag kan gå, jag bara hoppar från sängen och springer till köket där du sitter och dricker kaffe och läser tidning. Och du kan inte tro dina ögon, mamma, du bara sitter och glor på mig och sen börjar du le och skratta och du säger: nej men, lillan, du kan ju gå igen. Vet du vad, mamma, ja tror att det händer snart. Kanske redan imorgon. God natt, mamma, vi ses på morgonen.

Rött och grått

2009-02-08T16:56:00.003+02:00

Rött år gott.

Smultron.

Solen som dansar hela natten.

Blod. Liv.

Grått.

Livet utan rött. Grått.

Inte alltid så gott.

Glädje

2009-02-01T20:15:00.002+02:00

Knut kastar julen ut

2009-01-13T21:19:00.002+02:00

och den

sista pepparkakan äts.

Gott.

Lilla flickan

2008-12-31T16:18:00.003+02:00

Den lilla flickan vill inte växa upp. Det vill hon inte.

Att bli vuxen är för skrämmande för flickor, som vill stanna små.

Om du är liten ingen vill skada dig.

Om du blir vuxen, allt är möjligt. Du har ingen att skydda dig.

Därför är det bäst att sluta bli stor.

Stanna barn.

Sluta äta, sluta växa, sluta leva.

Lilla flickan, lilla flickan. Världen är för stor.

I dag

2008-12-11T19:53:00.002+02:00

Det är november

2008-11-18T21:37:00.003+02:00

Det är november

och jag är trött på att vara sjuk.

Trött att hosta, vaka de långa nätter,

bara huvudvärken som sällskap.

Det år november,

och jag avskyr regnet bakom fönstren,

lyssnar på vinden

som år så mycket starkare än jag.

Det år november,

värk i benen, febern som inte vill lämna mig.

Det år november.

I parken

2008-10-26T17:04:00.001+02:00

Det är sommar,

vi sitter på gräset och dricker vin.

Kommer du ihåg,

vi frågar,

kommer du ihåg hur det kändes när vi satt

här för 30 år sedan?

Kommer du ihåg?

Det var sommar också då,

solen sken så som idag,

vinet var rött

och vi var unga.

Kommer du ihåg?

Vi minns

och det känns alldeles lika.

Bara litet bättre.

Hösten

2008-10-11T18:22:00.002+03:00

Jag har för många dagar velat måla ett gult träd. Gyllene löv, ljus till den gråa hösten.

Jag skulle ha tyckt om oljefärg, men jag har inga.

Bara en dator.

Hösten har jag också.

En dag

2008-09-30T20:18:00.002+03:00

Jag kommer ihåg när hon var liten.

Hon var mjuk, doftade så gott

och hennes ögon var gröna, blåa, gråa.

Hela världen i hennes ögon.

Hela världen i hennes skratt.

Hon kunde allt. Inget var omöjligt för henne.

Hon var stark. Modig.

Den vackraste flickan som fanns.

Det är hon fortfarande.

Och en dag kommer hon ihåg det igen.

Jag skulle vilja

2008-09-10T21:15:00.002+03:00

Jag skulle vilja vara pigg.

Jag skulle vilja orka.

Jag skulle vilja sova mindre.

Nej, jag skulle vilja sova mera. Så är det.

Jag skulle vilja behöva mindre sömn.

Jag skulle vilja skratta.

Jag skulle vilja ha kraft att göra mera.

Att vara mera vaken.

Jag skulle vilja leva mera,

inte bara slumra genom dagarna.

Jag vill inte vara trött.

Höstens färg

2008-09-07T19:05:00.003+03:00

Låt mig smälta i hettan

2008-08-24T21:56:00.004+03:00

Jag längtar efter sommaren.

Jag vill ha sol, värme, glädje.

Jag vill ha de långa dagarna,

korta nätterna med den vita himlen.

Jag vill gå på stranden, känna vattnet runt mina knän,

gunga i vindens famn,

lyssna på solen fnittra.

Jag är sommarens barn,

rädd för det mörka.

Se mig: jag flyger till solen,

låter strålarna bränna mig,

jag försvinner,

låt mig smälta i hettan.

Flickorna

2008-08-04T20:18:00.002+03:00

Flickorna satt vid ån. Solen hade redan gått ner, det började bli kyligt, men de ville inte än gå hem. Dagen hade varit lång, men sömn var någonting de inte ville ha.

Vi sover, när vi blir gamla, tänkte flickorna. Nu har vi inte tid att sova. Vi måste leva. Vi måste hinna med allt innan det är för sent. Innan vi blir för gamla att leva.

Tror du, frågade den andra flickan, tror du att vi kommer att sitta så här, vid ån, när vi är vuxna? Tror du det?

Den andra flickan skakade på huvudet.

De fortsatte att sitta vid ån. De fortsatte att utvidga tiden som fanns just nu.

Om du ville ha mig

2008-07-30T09:56:00.000+03:00

Sommaren

2008-07-11T01:27:00.001+03:00

Den snällaste flickan

2008-06-22T22:48:00.003+03:00

Flickan sitter på golvet och tittar på pappa. Han dricker och skrattar, och flickan känner sig obekväm. Pappa är nu glad, men man kan aldrig veta, hur länge glädjen dröjer. Därför måste man titta noga på, titta på pappa, lyssna och vara färdig att springa bort när de ilska orden kommer.

Mamma sitter stilla och flickan ser hennes läppar, tunna och bleka. Ju mera pappa dricker desto blekare blir läpparna. Flickan skulle vilja hosta. Halsen känns torr och det är svårt att svälja.
Pappa skrattar och öppnar en ny flaska.

Kära Gud, ber flickan, låt mamma vara tyst. Hon får inte säga någonting. Annars blir pappa arg. Snälla Gud, gör så att mamma säger ingenting. Om du gör det, lovar jag att vara snäll, så snäll.

Hon var den snällaste flickan i världen.

Glömma

2008-06-12T20:46:00.003+03:00

Jag vill glömma.
Glömma allt det som var en gång.
Glömma tiden, som aldrig kan komma tillbaka.

Om jag skulle minnas, skulle jag inte ha orsak att leva.
Vill jag leva?

Det kommer jag inte ihåg.

Döden

2008-05-25T21:39:00.004+03:00

Att vara trött är inte allvarligt.
Sömn och litet mera sömn. Sov och det känns bättre.

Att vara ledsen är inte så allvarligt.
Litet skratt, titta på en rolig film, läs en skojig bok. Le och det känns bättre.

Att vara ensam är inte så allvarligt.
Njut av tystheten, sitt stilla och lyssna på lugnet. Det känns tryggt.

Att vara utan kärlek är döden.

Vill du?

2008-05-18T16:23:00.000+03:00

Kvinnan, som var trött

2008-05-07T18:10:00.003+03:00

Kvinnan var nuförtiden alltid trött. Hon var trött när hon vaknade om morgnarna. Hon orkade inte äta frukost. Kaffet smakade bittert.
Resan till arbetet var alldeles för kort. Hon hann slumra bara för en stund, och mycket för snabbt fick hon stiga av bussen.
Hon ville inte se sina arbetskamrater, hon ville inte prata med någon. Hon ville endast sitta stilla i sitt rum och kanske halvsova i stolen.

När kvinnan kom hem, orkade hon ingenting annat än sitta på soffan. Hon öppnade inte televisionen, hon svarade inte när telefonen ringde och hon knappast märkte sin make och barnen, som sprang runt och omkring, fulla av energi, prat, skrik och liv.

Det måste vara någonting fel på mig. Det var det ända hon kunde tänka. Det är inte normalt att jag känner mig så trött, att jag bara vill sova, att jag inte orkar göra mat, stekar bara fiskpinnar och låter ungarna beställa pizza och kebab. Jag orkar inte bry mig om saker numera. Ingenting betyder ingenting.

En dag ville den yngsta flickan ha nya kläder. Hon skulle på en väns födelsedagskalas och hon bad mamman att följa med henne och köpa en ny kjol. Kvinna försökte säga nej, hon ville inte höja sig från soffan och tanken om resan till affärscentrumet gjorde henne nästan illamående.
Flickan var envis.

Butiken var genomträngd av ljus, färg, musik och blänkande speglar. Kvinnan tittade på figuren i spegeln, och plötsligt förstod hon varför hon var alltid så trött.

Jag har blivit gammal. Det är ju det. Det är bara det.
Jag behöver inte orka så mycket som förr. Jag får vara trött.
Det är ju endast vanligt i denna ålder. Jag är inte längre ung.

Kvinnan kände sig plötsligt pigg och hon svarade ”ja” när flickan frågade, kunde de gå och äta glass efter de hade hittat den lämpliga kjolen till festen.

Våren

2008-04-29T21:51:00.001+03:00

Vi ses om några dagar.

För länge sen

2008-04-25T23:57:00.001+03:00

Historisk,
veckans utmaning
härifrån

Älska mig

2008-04-16T22:13:00.002+03:00

Innan tiden tar slut,
kom till mig.
Innan natten är borta,
vila i min famn.

Innan kärleken försvinner,
älska mig.

Älska mig.

Soldansen

2008-04-12T13:31:00.000+03:00

Mörkö

2008-04-03T15:44:00.003+03:00

Mörkö. Minns du mörkön?
Ön, som fanns när du var barn,
endast då.
Det svarta vattnet, den bruna stranden och träden
med långa, elaka händer.
Mörkö.
Mörkö. Ännu är jag rädd för dig.
Än hatar jag nätterna i din famn,
mardrömmarna och de sakta viskningarna,
tystnaden som kom efteråt.
Mörkö, mörkö,
släpp mig. Ge frihet.

****

Runotorstai

Teckningen

2008-03-30T12:53:00.002+03:00

Flickan sitter i köket. Hon ritar, men teckningen lyckas inte. Hon river pappret och sitter stilla en stund. Hon skulle vilja göra en fin bild, men alla färgerna är för fula. Till och med den röda kritan har förändrats till blodsvart.
Hon älskar rött. Men inte i dag. Inte i bilden.

Pappret är inte vitt. Hon tittar på smutsiga fläckar tårarna har gjort. Allt är så fult. Hon känner sig kladdig.

Hon vill inte höra ljuden som kommer från vardagsrummet. Hon försöker stänga öronen så att inte höra kaffekopparnas klang och det sakta talet. Hon kan inte förstå, hur de kan bara sitta och äta och dricka kaffe, så som ingenting hade hänt. Så som mamma ännu levde.

Jag kan flyga!

2008-03-21T22:50:00.000+02:00

Vackra flickor

2008-03-17T14:00:00.003+02:00

Vackra flickor vistas i ljuset.
Den fula flickan gömmer sig i ett mörkt rum.

Vackra flickor skrattar och fnittrar.
Den fula flickans gråt hörs inte.

Vackra flickor springer sorglösa.
Den fula flickan orkar inte röra sig.

Vackra flickor blir kyssta.
Den fula flickan vill ingen ha.

Alla ser de vackra flickorna.
Den fula flickan har försvunnit för länge sedan.

Åbo

2008-03-13T20:19:00.002+02:00

Jag reser till Åbo.
Vi ses nästa veckan.
Hoppas våren kommer hem med mig.

Listan

2008-03-06T15:49:00.002+02:00

Jag minns, jag kommer ihåg. Min lista är viktig.

****

Runotorstai utmanar denna veckan med ett text.

Skuggorna

2008-02-28T19:55:00.004+02:00

Jag ser vägen,
solen bakom buskarna
och ändå kommer jag inte fram.
Vägen är för lång,
mina fotsteg väljer fel.
Jag hälsar mörkret.
Igen.

Jag gör det alltid.
Skuggorna kramar mig,
viskar och skrattar ilsket.
Skuggorna vet bättre.

Dunklet ljuger inte till mig.
Jag gör det själv.

Vi ses

2008-02-16T12:09:00.002+02:00

om några dagar!

Rädslan

2008-02-05T22:11:00.001+02:00

Hon var alltid rädd. Rädd för mörkret, rädd för fulla män hon såg i parken, rädd för att hamna under bilen, rädd för att mamma och pappa skulle dö och en morgon skulle hon hitta sig alldeles ensam i huset, inget ljud, bara tomma väggar, tomma rum.

Hon var rädd att vara ensam, och samtidigt var hon rädd för människor, som skrattade alldeles för mycket, alldeles för högt. Hon var rädd för främmande ställen, okända hus och gator, och skräcken gick i benen och hon kunde verken springa bort eller stå stilla.

Det var det värsta: att kunna göra ingenting utav skräcken, inte kontrollera sin kropp, sina tankar, sitt beteende.

Det går förbi, när du blir äldre, sade mamma och pappa till henne. När du är tillräckligt gammal, behöver du inte vara mera rädd. Då så skrattar du bara åt allt det du en gång var rädd för. Lita på oss. Det går bort och du blir modig.

Hon växte och väntade på dagen då allt de hade lovat skulle hända. Den dagen, som hon skulle bli orädd. Denna dag kom inte och hon förstod att de hade ljugit hela tiden. Hennes rädsla försvann ingenstans och deras lögner gjorde allt mycket värre. Hon hade ingen hon kunde lita på.

Hon hade haft rätt: världen var en plats att vara rädd för.

Ute

2008-02-02T15:28:00.000+02:00

Myspace Photo Frames at WishAFriend.com

Blicken

2008-01-26T20:47:00.001+02:00

Jag ser mig i dina ögon.
Jag ser vem jag var, för länge sen.
Du ser dig i mina ögon. Du ser vem du skall bli.

***

Den finska bloggen Luova lauantai utmanar
denna vecka med temat Katse -blicken.

Arg

2008-01-20T15:52:00.001+02:00

Jag såg solen idag.

-Hej, har du längtat efter mig?

Jag ville inte svara, jag var alltför arg. Hon såg allvarligt på mig och suckade.

-Du är arg?
-Vad tror du! Du har varit borta så länge och nu så kommer du ett tu tre och frågar dumma frågor! Var har du varit?

-Jag har rest litet här och där.
-Inte här!

-Nej, du har rätt. Inte här.
-Varför har du inte varit hos oss! Hos mig!

-Vet inte. Det är svårt att förklara.
-Sä gör det inte. Gå iväg. Stick. Jag vill inte se dig! Jag år förbannad!

Jag hann inte ta tillbaks mina ord. Hon försvann innan jag hade tid såga, att jag menade det inte, jag ville inte att hon skulle gå igen.

Hon gav sig iväg och där var jag åter. I det gråa mörkret, alldeles ensam.

Det nya

2008-01-12T13:28:00.000+02:00

Det är varmt i pappas famn. Flickan känner sig trött, men hon vill inte ännu somna. Pappa har lovat att hon får vaka så länge hon orkar, för det är nyårsnatt och raketerna skall skjutas klockan tolv på natten.

-Vad är klockan, pappa?
-Litet över tio.

-Är det sent?
-Rätt sent.

-Skulle jag sova redan, om det fanns inga raketer?
-Ja, det skulle du göra.

-Jag är inte alls trött.

Pappa ler och för en stund ser han ut så som förr. Innan mamma reste bort. Flickan tittar ut i mörkret och väntar på det nya att komma.

Den är här

2008-01-04T19:45:00.000+02:00

Den började i går kväll.
Den fortsatte hela natten.
När morgonen kom, pågick den.
Nu är den här.
Den blåsiga.
Den iskalla.
Vintern.

Gott Nytt År!

2007-12-31T23:30:00.000+02:00

Ingenting annat passar hit, alltså var så goda!

Jultomten

2007-12-19T18:43:00.000+02:00

Jag har ont i magen. Jag mår illa, mitt huvud värker, jag är sömnig och samtidigt kan jag inte sitta stilla. Jag hoppar omkring, jag klättrar på soffan och plötsligt får jag en kramp i magen. Jag känner tårarna i mina ögon, det gör så ont.

Mamma lagar mat i köket. Jag hör henne sjunga, det låter vackert och för en stund glömmer jag värken i min kropp. Mummu säger någonting och de båda skrattar.

-Vad är det, Lillan? Vad gör du under bordet?

Mummu kryper till mig, sätter sig bredvid mig och tar mig i famnen.

-Jag har så ont i magen, jag kan inte äta, jag kastar upp, om jag måste äta.

Mummu kramar om mig och viskar:

-Skulle det hjälpa till värken, om jag berättade, att Jultomten var här redan?
-Vad! Jag såg inte honom!

-Du är ju under bordet, härifrån ser man ingenting. Kom.

Mummus hand i min hand står jag och tittar på julklapparna bakom dörren. De är så vackra, så fina, så råda och blåa med guld och silver.

-Han var här! Mamma, Jultomten var här!

Mamma kommer springande från köket.

-Nej men...vi skall ju äta först och sen skall jag diska och kaffe skall vi ju dricka, säger mamma. – Hur i all dags har Tomten redan kommit med presenterna?
-Darför att så ska det vara, svarar Mummu. – Tomten vet bättre. Först julklapparna, sen maten. Så ska det vara.

Uppfostran

2007-12-08T12:14:00.000+02:00

Du måste vara snäll. Du måste vara tyst och sitta stilla. Barn skall vara så. De får synas, men de får inte höras. Kom ihåg det. Alltid.

Du måste vara artig och svara vackert, om någon frågar dig någonting. Prata tydligt, kom ihåg att le, men skratta inte.

Säg aldrig nej, om någon vuxen bjuder på någonting, men kom ihåg att ta bara en karamell och tvätta tänderna noggrant efteråt. Glöm inte att niga och tacka.

Gräla aldrig, det är fult och det gör mamma och pappa ledsen. Du måste ju lyda mamma och pappa.
Mamma och pappa älskar dig och vill att du ska ha det bra och lätt i livet. Glöm inte det.

Och om du har svårt när du blir vuxen, så är det dit eget fel. Du var alltid ett svårt barn. Mamma och pappa gjorde sitt bästa. Du skall vara tacksam. Kom ihåg det.

Jag minns

2007-11-27T20:50:00.000+02:00

Julen

2007-11-16T18:37:00.000+02:00

Jag älskar jul. Jag tycker om julmat, julklappar, julsång, jultomten, julvin, julkort, jullov.

Julstädning gillar jag inte så mycket och därför brukar jag inte städa så noga. Vem ser dammen när ljusen är tända? När maten är serverad? När klapparna öppnas och sången börjar?
Nej, det är tokigt att städa för julen.

Julen får mig känna mätt och belåten. Julstress har jag aldrig haft, vet ingenting om det. Julen kunde komma redan i morgon.

Men, ännu är det många dagar till julen. Tyvärr.

I går, i dag, i morgon

2007-11-09T20:22:00.001+02:00

Tror du att solen ännu finns?

Solen

2007-10-31T20:25:00.000+02:00

Jag såg solen idag.
Det var konstigt.
Jag hade nästan glömt
färgerna.
Allt hade försvunnit
till det gråa.
Men
idag.
Solen, hon kom.

Ljuset

2007-10-28T17:12:00.000+02:00

Rött, gult,
värmen av elden.
Jag tänder ljuset,
stearinen doftar,
ett tryggt minne från tiden länge sedan.

Jag drar gardinerna framför fönstren
och den mörka natten försvinner,
den kalla vinden stannar ute.

Dimmiga gatorna är tomma.

Dikten som aldrig blir skriven

2007-10-20T17:28:00.000+03:00

Min mamma hade ljust hår och när jag var tonåring, brukade hon färga sitt hår grått. Det var modet då, och när morsdagen kom närmare, skrev jag henne en dikt. I min dikt försökte jag försäkra henne, att trots det gråa håret, såg hon inte alls gammal ut.

För mig betydde grått hår ålderdom, inte i alla fall ett mod lämpligt för mammor. Barn i vissa ålder kan ha ganska gränsliga uppfattningar på saken som rör deras föräldrar.

Min mammas ljusa hår hann aldrig bli grå av ålderdom. Hon var femtio år när hon dog. Det är nitton år sedan, i dag.

Jag skulle ha velat skriva en dikt om hennes äkta gråa hår.

Ge mig sol

2007-10-16T18:49:00.000+03:00

Om bara

2007-10-10T10:37:00.000+03:00

Han kom ihåg pappas händer, starka händer, mäktiga händer, färdiga att göra illa, färdiga att slå.
Han kom ihåg för mycket och ändå...
Han visste ingenting. Inte det viktigaste.
Inte svaret till frågan ”varför”.
Han visste inte ens om det fanns ett svar, om det bara fanns saker som skedde, om det skulle bara vara så, om det fanns inga andra möjligheter.

Mamma.

Henne ville han inte komma ihåg, för han var rädd för att mamma skulle ha kunnat vara en möjlighet.
Mammor kan vara det, om de älskar sina barn och vill skydda dem.

Trevlig veckoslut!

2007-10-04T22:26:00.000+03:00